GÅ UT

Just inkommen efter en tur i skogen med hundar och man. Underbart ute! Det är VÅR på G. Fler och fler fåglar som vaknar igång för var dag. Lycka!

Har jag roat mig lite med att leta forskningsinfo kring naturens inverkan på vår hälsa. Kände att det var en bra grej att göra av två orsaker, dels för att jag ändå satt här inne och tänkte på det så mycket och dels för att jag ju arbetar som oberoende Nikken Konsulent och alla våra produkter bygger på de Naturliga Energierna och just det faktum att den moderna människan tillbringar i snitt 80% (!) av sitt liv inomhus och att vi därmed mår väl av att få till oss dessa naturliga energier på annat sätt än via utevistelse eftersom vi uppenbarligen håller oss inne allt mer.

Svensk och internationell forskning visar att naturen påverkar vår hälsa positivt på flera sätt. Det finns olika teorier om varför vi mår bra av att vara ute i naturen. Naturen får oss människor att må bra. Den får sjuka att tillfriskna fortare, den ökar vår kreativitet och koncentrationsförmåga, samtidigt som den minskar oro. Den sänker blodtrycket och kan till och med få oss att känna oss mer nöjda med våra jobb.Naturen har alltid försett människor med en stor mängd varor och tjänster. Med en modern term talar vi om ekosystemtjänster, exempelvis luftrening, klimatutjämning, vattenrening och bullerdämpning. Men även möjligheten till rekreation och hälsa är en tjänst som ekosystemen ger oss.

Man mår bra i naturen. Det är en självklar vardagserfarenhet för många människor, inte mycket att orda om kan man tycka. Att en enkel promenad kan förändra ens sinnesstämning och få en att känna sig samtidigt både piggare och lugnare förklaras ofta lite svepande med att det är skönt att få frisk luft och röra lite på sig, vilket förvisso är sant. Om förklaringarna stannar därvid har man dock missat något väsentligt, det har forskare sent omsider kunnat visa. Enskilda arters påverkan på människans hälsa är ett klassiskt ämne för studier både bland lekmän och forskare. Det löper en rak linje från medeltidens klosterträdgårdar till dagens medicinska forskning och läkemedelsindustri. Det finns en stor kunskapsmassa – folklig och vetenskaplig – om exempelvis medicinalväxter och deras verksamma beståndsdelar. Röd solhatt mot förkylning och johannesört mot nedstämdhet är välkända exempel. Rachel och Stephen Kaplans studier av deltagarna ledde dem till slutsatsen att naturvistelse kan ge mental avkoppling, kraftpåfyllning och återhämtning. Naturen har vad de kallar restorativa effekter. Kaplans frågade sig om vissa sorters natur är mer restorativ än andra, och om man – om så är fallet – kan sköta naturen så att dessa egenskaper tas till vara så mycket som möjligt? Kaplans menar att svaret i båda fallen är ja. I sin bok »The experience of nature«7 presenterar de fyra olika kvaliteter som har utkristalliserats i deras forskning; ett slags kriterier de menar gör natur restorativ. I »With people in mind«8 går de vidare och visar mer konkret hur landskapsarkitekter och andra kan formge parker och liknande så att de blir så restorativa som möjligt.

De fyra kriterierna är (med Kaplans egen terminologi inom parentes):

- Att platsen ger besökaren en känsla av att vara

förflyttad till en annan värld, vid sidan av vardagens

stress och press. (Being away)

- Att platsen uppfattas som att den har en viss storlek

och omfattning, i tillräckligt hög grad för att ge en

känsla av frihet och spelrum. (Extent)

-Att platsen väcker ens intresse och ger stimulerande

sinnesintryck. (Fascination)

- Att man känner att man passar in i miljön; att den är

förenlig med ens önskemål och behov. (Compatibility)

(källa)

 

Så har ni inte tillgång till Nikkens alla förträffliga produkter *ler* så GÅ UT och njut av solen, naturen, fågelkvitter och vågskvalp, och skänk mig en tanke som måste bli kvar här inne en stund till.