Hur har du det med andningen?

Kommer allt som oftast på mig själv med att andas fel, i vissa situationer är det som att jag nästan håller andan och därmed går på sparlåga. Helt galet det vet jag ju, och kanske dax att börja tänka på att andas rätt. Hittade lite intressant fakta om just detta med vikten av att andas rätt, att få ett flöde.

I västvärlden har vi nöjt oss med att konstatera att andningen sköts av det autonoma nervsystemet, dvs att vi andas utan att behöva tänka på det. I östern däremot har andningen fått en viktig roll inom medicinen, filosofin och i hela deras sätt att leva. De vet hur mycket andningen betyder för vår hälsa och sinnesstämning och hur vi medvetet kan styra vår andning. Egentligen är det ganska självklara saker. Kanske förstår du vad ja menar om du tänker på följande

* Hur vi andas ut vid en kraftansträngning (spjutkastarens vrål) 

* Hur vi skriker av smärta (den kraftiga utandningen stärker oss) 

* Hur vi säger: "Tag några djupa andetag" när någon ska lugnas 

* Hur vi suckar djupt när något blir för jobbigt (luftbyte i lungorna för att öka syretillförseln till hjärnan) 

* Hur vi gäspar (luftbyte i lungorna för att bota syrebrist i hjärnan)

Andningen är ytterst väsentlig för vår hälsa och välmående. "Normal" andning för de flesta av oss sker vanligtvis genom att bröstkorgen rör sig fram och åter. Detta medför att lungorna bara rör sig delvis och de ventileras alltså inte helt varje andetag. 1/3 - 1/2 av luften i lungorna kommer aldrig att bytas ut, utan vi kommer att gå omkring med unken luft i sig.

Om detta beror på att vi inte vill "släppa ut magen", utan hålla den indragen, eller inte är egentligen oväsentligt men det gör att andningen aldrig blir fullständig. Följden av denna andning, som de flesta av oss helt omedvetet utför, är dåligt syreutbyte som medför ohälsa och minskad psykisk och fysisk prestationsförmåga. Eftersom en relativt liten mängd luft byts i varje andetag kommer andningsfrekvensen att vara hög. Detta påverkar nervsystemet så att vi hela tiden befinner oss på en högre stressnivå än nödvändigt.

Den "riktiga", mest hälsosamma, andningen kallas bukandning. Det går till så att buken pressar diafragman upp och ned och diafragman drar och trycker på lungorna så att de fylls och töms. Därför ska buken inte hållas indragen utan tillåtas att röras fram och åter. Bröstet rör sig däremot inte.

Utandningen är längre än inandningen. Mellan in- och utandning och mellan ut- och inandning görs en paus. Andningen ska vara så lugn att den inte hörs och man ska inte märka att luft strömmar ut och in. Bukandning kräver en rak och korrekt hållning för att buken ska kunna röra sig korrekt. Efter hand kommer vi att bukandas mer och mer för att slutligen göra det alltid.

I och med att större delen av lungorna ventileras kommer syresättningen av kroppen att förbättras och därmed kommer cellerna att bli friskare och skänka utövaren långvarig hälsa. Ökad syresättning av hjärnan gör att vi tänker klarare och att depression och slöhet dämpas.

Den lugna andningen påverkar också nervsystemet så att sinnet och därmed hela människan blir lugn. Bukandningen masserar också bukens organ, vilket medför att matsmältnings- organens rytmiska rörelse fungerar bättre, enzymer som främjar näringsupptagningen utsöndras och bukens organs syresättning ökar.

Intressant, och lite skrämmande... Frågan man ska ställa sig är kanske, hur vi någonstans kunde "lära fel", varför andas vi på ett sätt som inte är optimalt för oss? Varför andas vi på ett sätt som genererar ohälsa? Varför andas vi på ett sätt som vi inte är skapade för?