Dagens insikt

Vi var ute och gick vår sväng i skogen tidigare idag, en sväng på knappt en halv mil, en sväng som vi har undvikit sedan all snön kom FÖR DET ÄR SÅ JOBBIGT att gå där. Vi pulsar och pulsar i den eländiga snön, och idag kom jag till en insikt om mig själv som människa. Jag insåg vad jag ofta gör då livet tuffar till sig. Först går jag in i stadiet Nu lägger jag mig ner och dör, nu ger jag upp, jag fixar aldrig det här, sedan kommer jag fram till att jag typ aldrig ger upp och därmed inte kommer att göra det denna gången heller och först då går jag in i stadiet Målfokus med delmål, ta en bit i taget, en fot före den andra, varje lång resa börjar med ett steg. 

Frågan är varför i herrans namn jag gör så? Varför lägga tid och energi på att först tänka & känna Nu ger jag upp-tankar när jag istället kunde hoppa den biten och gå rätt på det man ska göra. Målfokus, Målfokus och åter igen Målfokus. Men nu så, när jag sent om sider, insåg vad jag alldeles för ofta gör ska det bli annat av!